Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga

Syftet med dokumentation är att öka barns inflytande i verksamheten och ska besvara frågor som Vad lär sig barnen? Vad kan de? Hur lär de sig? Dokumentationen ska också ge oss svar på om vi gjort/gör rätt saker och vara ett underlag till hur vi planerar verksamheten.

Förskolorna behöver utveckla sitt arbete 

med att följa och dokumentera varje barns utveckling och lärande 

så att det kan bilda underlag för att utvärdera verksamheten.

Skolinspektionen 2011:10   

Enligt Ann-Katrin Svensson¹ har vi något av en "bristpedagogik" i Sverige och hon uppmanade oss att se det barnen kan istället för det som de inte kan.

När det kommer till kartläggningsinstrument är det viktigt att vi funderar kring:
* Demokratiaspekter - är den inkluderande/exkluderande?
* Maktrelationer - vilken värdegrund har instrumentet vi använder?
* Etik - Hur genomförs/används resultatet?

Instrumenten har även olika språksyn:
- Strukturell språksyn - studerar uttal, ordförråd, morfologi, syntax
- Interaktionell språksyn - studerar språkanvändning, kommunikation

Många kartläggningsinstrument bygger på interaktion mellan ett barn och en vuxen. I dessa situationer måste vi vara medvetna om hur viktig själva interaktionen blir/är och att ovana situationer påverkar språket. Vi bör även fundera kring vilka erfarenheter som barnet/den vuxne bär med sig? Mäts annat än det som avses?

~*~*~*~*~

TRAS står för Tidig Registrering Av Språkutveckling och är ett av de vanligaste kartläggningsintrumenten för barns språkförmåga. Det är ett observationsmaterial med både en strukturell och interaktionell språksyn och handlar om att se samspel, språkförståelse, ordförråd och uttal. Syftet med TRAS är att inspirera pedagoger till att utveckla förskoleverksamheten.

I TRAS observeras samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion samt meningsbyggnad.

Jag går inte närmare in på materialet då det inte är något jag satt min i på djupet men vid första anblick finns det några saker som jag ställer mig lite fundersam till. Jag vet av erfarenhet att TRAS används felaktigt för att "kolla av" enskilda barns språkförmåga och då blir det ett bedömningsmaterial av barnet, inte av verksamheten. Även när hela barngruppen "trasas" tror jag att det kan brista då vi styrs av frågorna i materialet att uppmärksamma (och lägga ett värde i/bedömma) enskilda barns uppmärksamhets- eller samspelsförmåga utan att ställa oss frågan varför det är så och vad i verksamheten vi kan förändra för att förbättra... Att TRAS missförstås och används felaktigt så ofta som det görs tycker jag är ett gott nog skäl att fundera kring om och hur det används... och kanske även om vi bör använda det överhuvudtaget.

Jag läste nyligen ett blogginlägg Är TRAS förenligt med läroplanen? som har ett par år på nacken men som känns relevant i mina funderingar kring TRAS och som trots att det lämnade svaret öppet bekräftade min magkänsla att fundera både en och tre gånger innan jag tar mig an detta (eller något annat) kartläggningsmaterial...

Väljer man, eller är ålagd att, använda TRAS är det väsentligt att alla inblandade i kartläggningen förstår syftet med instrumentet - att det är verksamhetens förmåga att ge barnen en god språkutveckling som ska observeras, inte hur god språkutvecklingen är.




Referenser:
Förskolans pedagogiska uppdrag [Elektronisk resurs]. (2011). Stockholm: Skolinspektionen
Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forskolaped/kvalgr-forsk-slutrapport.pdf

 ¹Svensson Ann-Katrin, Högskolan i Borås, Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga, 2014-10-01