Didaktiska aspekter på olika material

Den här terminen ska vi skapa ett didaktiskt material och vi hade en föreläsning med Lena Lyckeståhl¹ om didaktiska aspekter på olika material. Didaktik handlar om undervisningens och inlärningens teori och praktik, dess innehåll och form. Ett material blir didaktiskt om vi har ett syfte.

Kan alla material bli didaktiska? Jag anser att de kan det. Alla aktiviteter och material kan/bör/ska (?) ha ett syfte. Det är i alla fall något som jag tycker blir tydligare allt eftersom vi närmar oss slutet på förskollärarutbildningen, att vi kan och ska se lärande som sker - ingen stund på förskolan är utan lärande, det finns ingen stund som barnen "inte gör någonting". På tal om det minns jag särskilt ett besök, tidigare i utbildningen, på en förskola då jag hade en observationsuppgift som skulle göras och pedagogerna gärna såg att jag skulle titta lite närmare på vad ett visst barn gjorde under den "fria" leken - de var bekymrade att hen "inte gjorde något". Efteråt var det tydligt att barnet inte alls var sysslolös utan hen gjorde en massa saker.

Med hjälp av de didaktiska frågorna Hur? Vad? Varför? Vem (lär/bestämmer)? När? Med vem? Var? når vi syftet med momentet vi har framför oss. Beroende på vilken kunskaps- och barnsyn vi har hanterar vi dessa frågor olika men "läroplanens barn" är det kompetenta, utforskande och nyfikna barnet och i min mening är det hen vi ska se och arbeta tillsammans med.

Lyckeståhl tryckte på betydelsen av att skapa meningsfulla sammanhang och att miljön har betydelse när det kommer till hur och till vad vi använder vårt didaktiska material.

Inför uppgiften att skapa ett didaktiska material uppmanades vi fundera på;

Vad som intresserar mig? Vad tycker jag är roligt?

Vilka är mina kompetenser?

Hur kan jag ta tillvara på det  och använda det i mötet med barnen?

Jag tycker inte det helt lätt att svara på dessa frågor. Viktigt, men inte helt lätt. Jag hoppas att jag kan spåna fram något när vi når fram till arbetet med vårt didaktiska material och inte slentrianmässigt väljer något jag tror högskolan vill att jag ska göra.

Referenser:
¹Lyckeståhl Lena, Didaktiska aspekter på olika material, Högskolan i Borås, 2014-09-22.

Bildgrammatik och materialkännedom

Förskolan ska sträva efter att varje barn 

-utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier 

samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 

- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter 

i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
- utvecklar sin förmåga att använda matematik

 för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar 

av egna och andras problemställningar,

- utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka 

och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

(Lpfö98, rev.2010, s.10)

Bilder är ett språk, de berör oss på ett eller annat sätt. Bilder kan vara statiska - stillastående, i jämnvikt, i balans där man arbetar med vågräta/horisontella linjer eller så kan de vara dynamiska - i rörelse, där det är de diagonala linjerna som "alstrar energi" till bilden¹. Hur bilderna är komponerade påverkar oss, i reklam används oftast statiska bilder där vår blick ska fokusera ett förbestämt budskap. Dynamiska bilder används gärna i journalistiska bilder, repotage, för att inge en viss känsla. Gemensamt för medvetet komponerade bilder, vare sig det är i dagstidningen eller i tv:n är att den optiska medelpunkten används för att förmedla "huvudbudskapet". I den optiska medepunkten sitter nyhetsankaret på nyheterna, där är huvudrollsinnehavaren i filmen eller budskapet i reklambilden. Vi fick i hemläxa att titta på tv på kvällen och se hur det såg ut - förstörde insikten om optisk medelpunkt vårt tv-tittande förevigt? Prova själv så får du se.

Optiska medelpunkten

Inför första workshopen i bild var bildsalen uppdukad med alla möjliga olika material för oss att få prova. Färger, papper, kritor, tyg, olja, vinäger och naturmaterial i mängder.


Vi fick ett arbetsblad där vi skulle börja med att tillverka en tittruta i storleksform ungefär som ett frimärke - ju mer abstrakt bilden var desto bättre. Utifrån titthålsbilden skulle vi förstora upp den lilla bilden till ca.15x15cm på vitt papper och återskapa den lilla bilden i rivna pappersbitar. Därefter följde ytterligare  instruktioner som hela tiden byggde på den föregående bilden vi skapat.

Vi fick prova att gå från färg till svart-vit-gråskala och översätta "rivet papper"-bilden till en i textila material. Texilbilden, nu med något förenklade former, vidarearbetades sedan till fler bilder med olika färger, kritor på olika typer av papper och annat material. Vad hände om man blandade sand i färgen? Hur kändes det? Om vi bytte underlaget? Prova med matt och blankt papper, bubbelplast kanske! Lite vinäger i färgen då? Vad händer då? Allt var tillåtet.

Bild1 var både en styrd och en fri uppgift. Instruktionerna var uppradade i punktform men det fanns ingen tidspress att hinna med allt och det var fritt för oss att hoppa mellan punkterna om något "därframme" fångade vår uppmärksamhet. De färdig förslagen gav oss stöd utan att ha något rätt alternativ och kombinationen av stöttning, styrning och frihet är väldigt viktiga för att våga prova. Det hade varit orättvist och hämmande att ge oss full frihet till allt det fantastiska materialet utan att också finnas där till hands. Jag vet att jag själv hade blivit, och blir, helt låst när det kommer till att "skapa fritt".

Det är en konst att hitta balansen att ge lagom stöd.

Sammanfattningsvis:
Genom förenkling av formerna till geometriska former, pussla med 12-bitarspusslet (skapat genom att färgkopiera pappersrivna bilden) och att vi arbetade med skala, förstora frimärkesstora bilden till större arbeta med matematik.

Naturkunskapen var i våra händer när vi blandade färger, sand och olika ämnen med varandra och när vi arbetade med återvunnet/spillmaterial.

Språket är genomgående med oss i det vi gör, genom att benämna, fråga, undra, följa instruktioner.

Slutligen:
Den här workshopen var fantastiskt inpirerande och något som jag absolut bär med mig framöver i arbetet i barngrupp - det tillåtande förhållningssättet, tillgången till material är så viktigt i att få barn (och vuxna) att våga! Balansen mellan styrning och stöd är också något som jag vill fortsätta utveckla hos mig själv.

Referenser: 
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
 
¹Andersson Mats, Högskolan i Borås, Bildgrammatik och materialkännedom - Bild 1, 2014-09-18

Navet 1

Jag kan inte tänka mig något annat återkommande moment under utbildningen som jag uppskattar så mycket som våra besök på Navet. Det stimulerar alla sinnen och är en fantasktisk plats att få lära leka och lära vare sig du är 1 eller 101 år gammal! Pedagogerna på Navet är otroligt duktiga och det känns väldigt lyxigt att ha ett sådan resurs mitt i stan, bara ett stenkast från högskolan.

Våra studiebesök är alltid fyllda spännande utmaningar och det går inte att gå därifrån utan att ha fått med sig massor av inspiration. Besöken på Navet genomsyras av ett hållbarhets-tänk som är greppbart och värdefullt och denna gången synliggjordes lärmiljön på ett sätt jag sett men inte insett tidigare. Att förändra i miljön på förskolan och tänka på saker som vilka sinnen stimuleras och hur, är en viktigt förutsättning för att locka oss till att utforska och förundras på nytt i vårt arbete. Barnen måste få tillfälle att uppleva/upptäcka de olika materialen vi använder i förskolan!

På Navet är miljön hård och mjuk, full av färg och form.

Det är vått och torrt och det hörs sus och brus - från hela världen! ;)

"Ingenting försvinner, allting finns kvar och sprider sig"

TAKK

TAKK står för tecken som alternativ kompletterande kommunikation och är ett sätt att med hjälp av teckenspråkets tecken och tal stödja kommunikation och språkutveckling. Behovet av stödet kan vara på kortare sikt - tills dess att barnet kommit ikapp i sin språkutveckling eller så kan behovet av TAKK bestå under en längre tid.

Föreläsning/workshop - Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv¹ gav många värdefulla tips och idéer på hur vi kan använda oss av TAKK i verksamheten och belyste tydligt vikten av och rättigheten till att få kommunicera.

"Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet.

Alla kan inte tala med alla kan kommunicera."

TAKK är ett komplement till det talade språket och kan och bör i min mening användas i på förskolan just som det. Med hjälp av enkla tecken kan jag som pedagog ge barnet en ingång till språket och en möjlighet att kommunicera där språkutvecklingen inte hunnit med. En nära tillgång till digitala hjälpmedel i förskolan underlättar för oss att sätta igång och på ett lustfyllt, utforskande sätt arbeta med TAKK med/i barngruppen. Vi kan börja i liten skala genom att till exempel börja lära oss sjunga en sång med tecken eller gå på teckenjakt på ur.se. Det finns många olika sidor och appar som kan vara en tillgång i användandet av TAKK, jag har listat några av dem nedan.

Björnen sover - Sjung med Sanna

Länktips (öppnas i nytt fönster):

Barnbibblan

Hatten förlag

Ritade tecken

Spread the sign

Teckenspråkslexikon

teckna.se

I våras, under min verksamhetsförlagda utbildning, var vi på en föreläsning om TAKK, och jag har varit intresserad av att få möjlighet att prova på att arbeta med detta. Jag stärks i min övertygelse om att detta är ett bra sätt för mig som förskollärare att stimulera och utmana barnen i deras språkutveckling (Lpfö98 rev.2010, s.11), samtidigt som jag också utmanas i att arbeta med något som utvecklar mig. 




Referenser:

¹Camilla Carlsson, Högskolan i Borås, Specialpedagogik - kommunikation, 2014-09-11

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442