Musik

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga 

och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar 

och erfarenheter i många uttrycksformer 

som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”  

(Lpfö rev.2010 s.10)

Under våra två workshops med Höglind1 talade hon väldigt inspirerande om musik, takt och rytm och gav oss fler goda tips och råd att fylla våra "pedagogryggsäckar" med. Vi fick verkligen uppleva musik med kroppen genom att vi rörde oss i vår egen takt, gemensam takt samt i takt till trumman och hur känna hur gymnastikbanden blev en förlängning av kroppens rörelse. Enkelheten och tillgängligheten i det vi gjorde är verkligen något som jag känner att jag kan, och kommer, använda mig av i arbetet med barnen i förskolan. Jag vill inte vara rädd för att musicera på förskolan även om det kanske inte är mitt starkaste området och Höglinds entusiasm var verkligen smittande. Med ganska små medel kan vi få i mer musik i verksamheten och se dess gynnsamma effekter på leken och språkutvecklingen.

Musiken är inget som ska stå ensamt i verksamheten, lika lite som matematiken eller naturvetenskapen ska göra det. De kan och ska vävas in i varandra och växa genom att vi pedagoger ser och förstår upptäckterna som barnen gör om vi dramatiserar vattnets kretslopp till sången Vattenmoln.

Det som jag kommer ta med mig mest, och mer än ryggsäckpåfyllningen, är något som även lyfts i tidigare musikworkshops under utbildningen - hur våra vuxenröster skiljer sig från barnens. Barn sjunger högre än vi och deras "inre takt" (hjärtslagen) är snabbare än våra vuxnas. I sångstunderna på förskolan bör vi alltså sjunga både högre och lite snabbare än vi vuxna kanske önskat. Även i facebook-gruppen förskolan.se diskuterades detta ganska livligt efter att några artiklar delats där kring Lucia - Förändrade sångideal ger barn sämre sångröst och Blir sångfärdighet en klassfråga?. Också i Musikvetenskap för förskolan lyfer Ehrlin (2012, s.148) McAllisters och Söderstens tankar kring pedagogers bristande kunskaper i barnröstens utveckling. Under Höglinds workshop fick vi träna på att sjunga högre än vad vi vanligtvis är vana vid och vi fick känna på att det är möjligt att göra, utan att vi skadar våra egna röster. Detta är verkligen något som jag önskar att fler pedagoger fick möjlighet att träna på och kunskap kring.





Referenser:
Ehrlin, Anna, (2009). Att starta musikprofil i förskolan, ss. 139-152. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Leonardz, J. (2003). Förändrade sångideal ger barn sämre sångröst http://www.svd.se/kultur/forandrade-sangideal-ger-barn-samre-sangrost_117265.svd [2015-01-12]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Rebas, K. (2014). Karin Rebas: Blir sångfärdighet en klassfråga? http://www.vk.se/1346055/karin-rebas-blir-sangfardighet-en-klassfraga?mobil [2015-01-12]

1 Hanna Höglind, Högskolan i Borås. Musik, 2014-09-15 och 2014-09-26

Vfu & fältdag 4-5

I föregående inlägg beskrev jag min planering inför min vfu, här följer arbetet med, genomförandet och utvärdering av mitt didaktiska material.

Efter de inledande fältdagarna och under arbetet med att ta fram de tecken som jag skulle använda mig av under vfu:n insåg jag att tillgången till gratismaterial är något begränsad. Under Camilla Carlssons¹ föreläsning kring TAKK fick vi flera länktips, bland annat hemsidan ritadetecken.se. Denna hemsida, som är utvecklad av specialpedagogiska skolmyndigheten och därmed bör anses ha hög trovärdighet, använde jag mig mycket av för att spara ner teckenbilden för de ord jag valt. Till teckenbilden sökte jag även efter relevanta bilder till teckenbilderna som jag sen sammanfogade i ett word-dokument tillsammans med det skrivna ordet för tecknet/bilden, skrev ut i färg och laminerade. Det blev totalt 30 tecken/bildark som jag tog med mig till förskolan. 

På första vfu-dagen tog vi ner de gamla svartvitgrå A4arken med tecken och ersatte dem med mina bilder med ett tecken på vardera ark och en färgglad bild. Med detsamma pekade ett av barnen på en av bilderna och sa ”Hon är ledsen”. Jag bekräftade genom att svara ”Ja, hon är ledsen” samtidigt som jag tecknade ordet ledsen.

Jag valde att sätta bilderna på en höjd som gjorde dem tillgängliga till barnen då jag som Leijon (2013, s.58) anser att hur vi utformar det fysiska rummet påverkar hur och vad som är tillåtet däri. Jag ville uppmuntra en nyfikenhet för detta nya och skapa en känsla av tillåtande och delaktighet genom att låta barnen undersöka det nya materialet. Detta kändes viktigt att barnen skulle få göra då det inte kändes som ett alternativ att sitta ner och introducera materialet med dem så som jag kanske hade gjort i en äldre barngrupp.

På avdelningen hade pedagogerna tidigare inte presenterat maten men med införandet av TAKK gjordes nu detta, även vid frukten gjorde vi på samma vis. De andra tecknen, som till exempel färgerna använde vi oss av vid lek med klossar och/eller skapande aktiviteter. Vissa tecken kom vi under veckorna på att vi saknade och dessa sökte vi då reda på i teckenspråkslexikon och kompletterade vårt/avdelningens ordförråd med. Under vfu-veckorna hittade jag även hemsidan teckensomstod.blogspot.se där en förskollärare samlar och delar med sig av TAKK-material. Hen har på hemsidan bland annat ett julhäfte med julsånger och dessa använde vi oss av under sångsamlingarna.

Redan första dagen använde ett barn tecknet för ”röd” när hen bad om en röd penna. Allt eftersom vfu:n fortlöpte använde fler barn tecken eller gjorde någon typ av handrörelse som förstärkning till det ord de använde. Min upplevelse är att en förståelse mellan ord och tecken hade skett hos dessa barn. 

Utvärdering, fältdag 4-5:

Jag tycker att det är svårt att efter så kort tid göra en utvärdering kring just detta material då det bör få ta tid att förankras i både barn och vuxna. Till min glädje hade ingen förändring i användandet av TAKK-materialet skett när jag återvände på mina efterföljande fältdagar, det användes fortfarande dagligen i verksamheten. 

I förskolans uppdrag ingår det att genom skapande och kommunikation och med hjälp av olika estetiska läroformer främja barns utveckling. I detta ingår användandet av IT såväl i skapandet som i tillämpandet (Läroplan för förskola, Lpfö98 rev.2010, s.7). TAKK är ett komplement till det talade språket och kan och bör i min mening användas i förskolan som det. Med hjälp av enkla tecken kan jag som pedagog ge barnet en ingång till språket och en möjlighet att kommunicera där språkutvecklingen inte hunnit med. En nära tillgång till digitala hjälpmedel i förskolan underlättar för oss att sätta igång och på ett lustfyllt, utforskande sätt arbeta med TAKK med/i barngruppen.

En upprepning från förra inlägget som jag inte kan betona nog...

Fokus den här terminen har varit/är väldigt mycket på estetiska lärprocesser och än har jag inte hittat någon alternativ lärprocess, alltså en icke estetisk. Det är genom att använda oss av våra sinnen som vi lär oss, vare sig det sker stillasistande med näsan i en bok eller när vi gestaltar en saga på förskolan - det estetiska, det sinnliga, är alltid där. Det är inget undantag i användandet av TAKK där ord och tecken är något som förankras i mig och mellan dig och mig – genom kommunikation.

Slutligen:
Jag tycker det var fantastiskt roligt att få introducera TAKK på den här avdelningen under min vfu. TAKK är något jag vill lära mig än mer om och det är definitivt något jag kommer att göra igen när jag får tillfälle.




Referenser:

Leijon, Marie. (2013) Rummet som resurs för lärande och i lärande I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ritade Tecken http://www.ritadetecken.se/download

Specialpedagogiska skolmyndigheten http://www.spsm.se/sv/

Tecken som stöd http://teckensomstod.blogspot.se/

Institutionen för lingvistik, teckenspråkslexikon  http://teckensprakslexikon.su.se/

¹Carlsson Camilla, Högskolan i Borås, Specialpedagogik - kommunikation, 2014-09-11