Bildgrammatik och materialkännedom

Förskolan ska sträva efter att varje barn 

-utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier 

samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 

- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter 

i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
- utvecklar sin förmåga att använda matematik

 för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar 

av egna och andras problemställningar,

- utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka 

och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

(Lpfö98, rev.2010, s.10)

Bilder är ett språk, de berör oss på ett eller annat sätt. Bilder kan vara statiska - stillastående, i jämnvikt, i balans där man arbetar med vågräta/horisontella linjer eller så kan de vara dynamiska - i rörelse, där det är de diagonala linjerna som "alstrar energi" till bilden¹. Hur bilderna är komponerade påverkar oss, i reklam används oftast statiska bilder där vår blick ska fokusera ett förbestämt budskap. Dynamiska bilder används gärna i journalistiska bilder, repotage, för att inge en viss känsla. Gemensamt för medvetet komponerade bilder, vare sig det är i dagstidningen eller i tv:n är att den optiska medelpunkten används för att förmedla "huvudbudskapet". I den optiska medepunkten sitter nyhetsankaret på nyheterna, där är huvudrollsinnehavaren i filmen eller budskapet i reklambilden. Vi fick i hemläxa att titta på tv på kvällen och se hur det såg ut - förstörde insikten om optisk medelpunkt vårt tv-tittande förevigt? Prova själv så får du se.

Optiska medelpunkten

Inför första workshopen i bild var bildsalen uppdukad med alla möjliga olika material för oss att få prova. Färger, papper, kritor, tyg, olja, vinäger och naturmaterial i mängder.


Vi fick ett arbetsblad där vi skulle börja med att tillverka en tittruta i storleksform ungefär som ett frimärke - ju mer abstrakt bilden var desto bättre. Utifrån titthålsbilden skulle vi förstora upp den lilla bilden till ca.15x15cm på vitt papper och återskapa den lilla bilden i rivna pappersbitar. Därefter följde ytterligare  instruktioner som hela tiden byggde på den föregående bilden vi skapat.

Vi fick prova att gå från färg till svart-vit-gråskala och översätta "rivet papper"-bilden till en i textila material. Texilbilden, nu med något förenklade former, vidarearbetades sedan till fler bilder med olika färger, kritor på olika typer av papper och annat material. Vad hände om man blandade sand i färgen? Hur kändes det? Om vi bytte underlaget? Prova med matt och blankt papper, bubbelplast kanske! Lite vinäger i färgen då? Vad händer då? Allt var tillåtet.

Bild1 var både en styrd och en fri uppgift. Instruktionerna var uppradade i punktform men det fanns ingen tidspress att hinna med allt och det var fritt för oss att hoppa mellan punkterna om något "därframme" fångade vår uppmärksamhet. De färdig förslagen gav oss stöd utan att ha något rätt alternativ och kombinationen av stöttning, styrning och frihet är väldigt viktiga för att våga prova. Det hade varit orättvist och hämmande att ge oss full frihet till allt det fantastiska materialet utan att också finnas där till hands. Jag vet att jag själv hade blivit, och blir, helt låst när det kommer till att "skapa fritt".

Det är en konst att hitta balansen att ge lagom stöd.

Sammanfattningsvis:
Genom förenkling av formerna till geometriska former, pussla med 12-bitarspusslet (skapat genom att färgkopiera pappersrivna bilden) och att vi arbetade med skala, förstora frimärkesstora bilden till större arbeta med matematik.

Naturkunskapen var i våra händer när vi blandade färger, sand och olika ämnen med varandra och när vi arbetade med återvunnet/spillmaterial.

Språket är genomgående med oss i det vi gör, genom att benämna, fråga, undra, följa instruktioner.

Slutligen:
Den här workshopen var fantastiskt inpirerande och något som jag absolut bär med mig framöver i arbetet i barngrupp - det tillåtande förhållningssättet, tillgången till material är så viktigt i att få barn (och vuxna) att våga! Balansen mellan styrning och stöd är också något som jag vill fortsätta utveckla hos mig själv.

Referenser: 
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
 
¹Andersson Mats, Högskolan i Borås, Bildgrammatik och materialkännedom - Bild 1, 2014-09-18