I föregående inlägg beskrev jag min planering inför min vfu, här följer arbetet med, genomförandet och utvärdering av mitt didaktiska material.
Efter
de inledande fältdagarna och under arbetet med att ta fram de tecken som jag skulle använda
mig av under vfu:n insåg jag att tillgången till gratismaterial är något
begränsad. Under Camilla Carlssons1
föreläsning kring TAKK fick vi flera länktips, bland annat hemsidan
ritadetecken.se. Denna hemsida, som är utvecklad av specialpedagogiska skolmyndigheten och därmed bör anses ha hög trovärdighet, använde jag mig mycket
av för att spara ner teckenbilden för de ord jag valt. Till teckenbilden sökte
jag även efter relevanta bilder till teckenbilderna som jag sen sammanfogade i
ett word-dokument tillsammans med det skrivna ordet för tecknet/bilden, skrev
ut i färg och laminerade. Det blev totalt 30 tecken/bildark som jag tog med mig
till förskolan.
På första
vfu-dagen tog vi ner de gamla svartvitgrå A4arken med tecken och ersatte dem
med mina bilder med ett tecken på vardera ark och en färgglad bild. Med
detsamma pekade ett av barnen på en av bilderna och sa ”Hon är ledsen”. Jag
bekräftade genom att svara ”Ja, hon är ledsen” samtidigt som jag
tecknade ordet ledsen.
Jag valde
att sätta bilderna på en höjd som gjorde dem tillgängliga till barnen då jag
som Leijon (2013, s.58) anser att hur vi utformar det fysiska rummet påverkar
hur och vad som är tillåtet däri. Jag ville uppmuntra en nyfikenhet för detta
nya och skapa en känsla av tillåtande och delaktighet genom att låta barnen undersöka det nya materialet. Detta kändes viktigt att barnen skulle få göra då det inte kändes som ett alternativ att sitta ner och introducera
materialet med dem så som jag kanske hade gjort i en äldre barngrupp.
På
avdelningen hade pedagogerna tidigare inte presenterat maten men med införandet
av TAKK gjordes nu detta, även vid frukten gjorde vi på samma vis. De andra
tecknen, som till exempel färgerna använde vi oss av vid lek med klossar
och/eller skapande aktiviteter. Vissa tecken kom vi under veckorna på att vi
saknade och dessa sökte vi då reda på i teckenspråkslexikon och kompletterade
vårt/avdelningens ordförråd med. Under vfu-veckorna hittade jag även hemsidan
teckensomstod.blogspot.se där en förskollärare samlar och delar med sig av
TAKK-material. Hen har på hemsidan bland annat ett julhäfte med julsånger och
dessa använde vi oss av under sångsamlingarna.
Redan första
dagen använde ett barn tecknet för ”röd” när hen bad om en röd penna. Allt
eftersom vfu:n fortlöpte använde fler barn tecken eller gjorde någon typ av handrörelse som
förstärkning till det ord de använde. Min upplevelse är att en förståelse
mellan ord och tecken hade skett hos dessa barn.
Utvärdering, fältdag 4-5:
Jag tycker
att det är svårt att efter så kort tid göra en utvärdering kring just detta
material då det bör få ta tid att förankras i både barn
och vuxna. Till min glädje hade ingen förändring i användandet av
TAKK-materialet skett när jag återvände på mina efterföljande fältdagar, det
användes fortfarande dagligen i verksamheten.
I förskolans uppdrag ingår det att genom skapande och kommunikation och med hjälp av olika estetiska läroformer främja barns utveckling. I detta ingår användandet av IT såväl i skapandet som i tillämpandet (Läroplan för förskola, Lpfö98 rev.2010, s.7). TAKK är ett komplement till det talade språket och kan och bör i min mening användas i förskolan som det. Med hjälp av enkla tecken kan jag som pedagog ge barnet en ingång till språket och en möjlighet att kommunicera där språkutvecklingen inte hunnit med. En nära tillgång till digitala hjälpmedel i förskolan underlättar för oss att sätta igång och på ett lustfyllt, utforskande sätt arbeta med TAKK med/i barngruppen.
En upprepning från förra inlägget som jag inte kan betona nog...
I förskolans uppdrag ingår det att genom skapande och kommunikation och med hjälp av olika estetiska läroformer främja barns utveckling. I detta ingår användandet av IT såväl i skapandet som i tillämpandet (Läroplan för förskola, Lpfö98 rev.2010, s.7). TAKK är ett komplement till det talade språket och kan och bör i min mening användas i förskolan som det. Med hjälp av enkla tecken kan jag som pedagog ge barnet en ingång till språket och en möjlighet att kommunicera där språkutvecklingen inte hunnit med. En nära tillgång till digitala hjälpmedel i förskolan underlättar för oss att sätta igång och på ett lustfyllt, utforskande sätt arbeta med TAKK med/i barngruppen.
En upprepning från förra inlägget som jag inte kan betona nog...
Fokus den här terminen har
varit/är väldigt mycket på estetiska lärprocesser och än har jag inte hittat
någon alternativ lärprocess, alltså en icke estetisk. Det är genom att använda
oss av våra sinnen som vi lär oss, vare sig det sker stillasistande med näsan i
en bok eller när vi gestaltar en saga på förskolan - det estetiska, det
sinnliga, är alltid där. Det är inget undantag i användandet av TAKK där ord
och tecken är något som förankras i mig och mellan dig och mig – genom kommunikation.
Slutligen:
Jag tycker det var fantastiskt roligt att få introducera TAKK på den här avdelningen under min vfu. TAKK är något jag vill lära mig än mer om och det är definitivt något jag kommer att göra igen när jag får tillfälle.
Referenser:
Leijon, Marie. (2013) Rummet
som resurs för lärande och i lärande I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel
& Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Ritade Tecken http://www.ritadetecken.se/download
Specialpedagogiska
skolmyndigheten http://www.spsm.se/sv/
Tecken
som stöd http://teckensomstod.blogspot.se/
Institutionen
för lingvistik, teckenspråkslexikon http://teckensprakslexikon.su.se/
1Carlsson Camilla,
Högskolan i Borås, Specialpedagogik -
kommunikation, 2014-09-11

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar